Mellan Himmel och Mark
I markbladet finns en återkommande kolumn, där representanter från de olika kyrkorna i Mark skriver. Vi publicerar med jämna mellanrum de texter som medlemmar i Elim har skrivit här på vår hemsida under fliken ”Tänkvärt”. Dagens text är skriven av Daniel R. Älverbrandt och publicerades den 5 mars 2025.
Askonsdagen, startskottet på…!?
Enligt kalendern är det idag, askonsdagen, dagen efter fettisdagen – eller ”semmeldagen”. Vet inte om du som jag älskar semlor, men fram tills igår har det blivit ett antal.
Nu beror det ju på både personliga övertygelser, preferenser, traditioner och sammanhang – men i många delar av världen har det firats och förberetts inför askonsdagen och fastetidens början. I vissa länder firar man med karnevaler. I Sverige, firar vi med just…semlor. Så efter tre dagar av ”fastlagstid”, fasteafton från söndagen till fettisdagen, inleds i flera av de kyrkliga traditionerna den 40 dagar långa fastan fram till påsk.
Ja, du känner kanske redan till hur askonsdagen fått sitt namn; att den kommer från en äldre kristen sed – att strö aska på de som kom och lyfte fram sina synder? Än idag ges gudstjänstdeltagare, där man firar askonsdagsmässa, ett kors av aska i pannan – som skall påminna om livets bräcklighet och allvar, men också om hur Gud ur döden skapar nytt liv.
Jag har personligen inte växt upp med att uppmärksamma just askonsdagen på ett särskilt sätt. Men, under livet har jag lärt mig att uppskatta de rikedomar som finns i olika kyrkliga traditioner. Och ju mer komplex vår värld blir, eller upplevs, desto mer inser jag behovet av att lyssna på andra som har gått före – med olika traditioner, insikt och vishet.
Fastan som nu börjar, eller redan börjat i vissa kyrkliga traditioner, har just detta gemensamma syfte; att ge tid för eftertanke, förberedelse, bön och växt – i tron och livet, med sikte på framtiden: påskhögtidens drama.
Så, välkommen till våra kyrkor runt om i Mark under fastetiden. Tillsammans kan vi få stanna upp i bön, för varandra och för vår omvärld. Det behövs, kanske nu mer än någonsin.
Daniel R. Älverbrandt Elimkyrkan, Skene